Så många ord lyckades jag ikväll, efter en lång tids skrivtorka, få på pränt ikväll. 500 ord eller nästan 3000 tecken. Det är inte mycket. Men efter en ovanligt stressig vår och en sommar när jag inte kunnat slappna av och vara mig själv riktigt så är det en himmelsk känsla att ha kommit igång. (Vågar knappt skriva det, tänk om jag jinxar det och retarderar tillbaka till skrivartorkan…)

Alla skrivhandböcker och experter i ämnet betonar vikten av att skriva varje dag. Att avsätta tid.

Tid har verkligen inte varit något problem den här sommaren. De tropiska kvällarna är ljuvliga för en nattmänniska som mig. Dagen börjar egentligen kl 22 och slutar fram på småtimmarna. Perfekt skrivtid i normala fall och den tid på dygnet när jag är som mest kreativ och produktiv.

Men den här sommaren har ron saknats. Ron att slå sig ner och bara vara, vilket är vad jag behöver för att få de kreativa floderna att flöda. Hjärnan har varit upptagen med annat.

Men nu så… Nu är vi igång igen. Inte med något manus eller ens någon speciell text, men jag satt ner, lät fingrarna flöda över tangenterna och skrev en text som jag i dagsläget inte riktigt vet vad jag ska ha till, men det är inte det viktiga i det här läget – det viktiga är att komma igång. Att bli vän med orden igen.

Sedan, i steg två – då jävlar kommer  århundradets roman att rinna ur fingrarna. Men tills dess så nöjer jag mig med korta nonsenstexter om 500 ord.