Kategori: Uncategorized

I huvudet på en…

Jag ska erkänna att jag är djupt avundsjuk på experter. På folk som är så intresserade av något att de lägger all tid och kraft på det, som helt och fullt fokuserar på sitt specialintresse.

Själv har jag inga som helst problem att fokusera, det är att bibehålla intresset som är mitt problem. Att stanna kvar i koncentrationen länge nog för att bli expert på hjärnkirurgi, grekiska gudar, Sherlock Holmes, tyska viner, SAABs olika bilmodeller genom åren… eller vad det nu vara månde.

Jag har insett för länge sedan att jag är född i helt fel århundrade – jag är skitbra på väldigt, väldigt många saker, men inte fullfjädrad expert på något. Jag borde vara ett barn av renässansen istället för 2000-talets experttid.

Och visst är jag något av en prokrastinerare – vem är inte det? – men inte av lathet utan för att jag är så lättdistraherad. Det finns ju så vansinnigt mycket kul att lära sig där ute! Och jag vill lära mig, allt! Helst nu med en gång!

Kanske är det därför jag är bättre på att hjälpa andra med deras manus än jag är på att skriva mitt eget. Byrålådan är full av riktigt goda bokidéer men försöker ta tag i en dyker sju andra upp.

Det är så klart inte unikt, inte alls särskilt märkvärdigt, men jag har ändå förstått att andras hjärnor fungerar lite annorlunda än min. Åtminstone om jag tolkar deras oförstående blickar rätt när jag försöker förklara hur det är möjligt att följa tre tankespår på en gång och att faktiskt inte ha problem att föra ett par tre samtal på en gång. Det skulle vara intressant att mäta hastigheten på tankarna som snurrar där uppe, för det torde vara formel 1 klass på dem många gånger.

Men, problemet, och det finns ett problem här, är att när tankarna speedar iväg åt tre olika håll i raketfart så blir jag också snabbt uttråkad, har svårt att behålla fokus och intresse. Jag har redan lämnat det där som fortfarande mals på om bakom mig och gått vidare. Tagit ett rejält skutt i sidled för att fånga upp en annan ände i associationsgarnnystanet. Och jag begriper inte att inte alla hänger med på det…

Men, jag jobbar på det och med ålderns rätt blir vi ju visare och klokare och jag är bättre på att tygla mig själv idag. Men visst, jag mår bäst och presterar bäst när jag får släppa hjärnan fri. De dagarna är fantastiska och värda sin vikt i guld.

Kreativa möten

Ok, så nu är sommaren officiellt över – dagens storm är bevis på att hösten är på väg. Och med den så även signalen att det är dags att börja jobba igen och när man får lov att kicka igång med ett lika inspirerande och kreativt möte som det jag hade idag – ja, då kan det bara bli bra.

Förra helgens feelgoodfestival i Mariefred gav mig precis den skjuts jag behövde för att kicka igång. Deras skrivarskola (en speedvariant på knappt två timmar) gav mersmak och sedan dess har fingrarna dansat över tangenterna och hjärnan gått på högvarv.

Det händer mycket kul i höst; spännande möten på Bokmässan, konfrencier på Bokens dag iUddevalla, Bok & Vin-träffar, lektörsläsning, Skrivarkurs med Dag Öhrlund där jag i år för in ett par nya moment och kanske, kanske även en ReadTreat, vi får se, planering pågår i alla fall för fullt.

Det blir en bra höst det här!

500 – eller hur man blir vän med orden

Så många ord lyckades jag ikväll, efter en lång tids skrivtorka, få på pränt ikväll. 500 ord eller nästan 3000 tecken. Det är inte mycket. Men efter en ovanligt stressig vår och en sommar när jag inte kunnat slappna av och vara mig själv riktigt så är det en himmelsk känsla att ha kommit igång. (Vågar knappt skriva det, tänk om jag jinxar det och retarderar tillbaka till skrivartorkan…)

Alla skrivhandböcker och experter i ämnet betonar vikten av att skriva varje dag. Att avsätta tid.

Tid har verkligen inte varit något problem den här sommaren. De tropiska kvällarna är ljuvliga för en nattmänniska som mig. Dagen börjar egentligen kl 22 och slutar fram på småtimmarna. Perfekt skrivtid i normala fall och den tid på dygnet när jag är som mest kreativ och produktiv.

Men den här sommaren har ron saknats. Ron att slå sig ner och bara vara, vilket är vad jag behöver för att få de kreativa floderna att flöda. Hjärnan har varit upptagen med annat.

Men nu så… Nu är vi igång igen. Inte med något manus eller ens någon speciell text, men jag satt ner, lät fingrarna flöda över tangenterna och skrev en text som jag i dagsläget inte riktigt vet vad jag ska ha till, men det är inte det viktiga i det här läget – det viktiga är att komma igång. Att bli vän med orden igen.

Sedan, i steg två – då jävlar kommer  århundradets roman att rinna ur fingrarna. Men tills dess så nöjer jag mig med korta nonsenstexter om 500 ord.

 

Fallande leguaner

Det är inte roligt jag vet. När det bara är fem grader, som det är i delar av Florida just nu, så blir leguanerna kalla och stela och kan inte hålla sig kvar i träden utan faller till marken. Inte döda – bara kalla.

Det är inte roligt. Det måste vara jättejobbigt för dem stackarna. Som den fryskatta jag är så lider jag med dem.

Det är inte roligt. Eller jo… lite roligt är det ju. Det låter som titeln på en dråpligt rolig roman. Frågan är bara vem som skulle kunna skriva den utan att det blev töntigt… Om någon tror sig vara man eller kvinna nog för uppgifter så bjuder jag på titeln – ”Fallande leguaner” – och ser fram emot att få läsa.

Att köpa eböcker är ingen konst

Sedan jag presenterade nyheten om att min första enovell ”Det man inte talar om” nu går att köpa har jag fått flera frågor hur man gör.

Det är inte svårt.
Du kan antingen köpa den för 20 kr via butiken på min hemsida eller för 31 kr via Bokus eller Adlibris. Det går bra vilket som.

När du köper eböcker så handlar du alltid med kort, och får boken på mailen med en gång.

Eböcker är i formatet epub och du behöver ha en app på din platta eller telefon för att kunna läsa den. De är gratis. Själv använder jag MoonReader men det finns många att välja på.

Tack för att du vill läsa min novell 🙂

Trevlig helg!

 

PS du får gärna lägga in en recension på Bokus eller Adlibris när du läst den. 🙂

En omväxlande och kreativ dag

Vissa dagar är riktiga bergochdalbanor. Inte nödvändigtvis för att känslosvängningarna är så stora utan snarare för att variationen bland arbetsuppgifterna är det. Och i 99 fall av 100 älskar jag det.

Måndagsmorgnar börjar alltid med omvärldsbevakning. Det är en av mina få riktiga rutiner. Det gäller att hålla koll på hur vi ligger till på sociala medier jämfört  med våra konkurrenter/ kollegor. Sakta men säkert styr vi skutan åt rätt håll med en liten men stadig ökning varje vecka. Det går inte lika fort som hos ett par av dem jag håller ögonen på så nu blir det till att specialstudera dem lite extra för att klura ut vad det är de gör. Spännande och kul, hjärnan får gå på högvarv när analyserna ska göras. Industrispionage på hög nivå – kalla mig agent 006.

Morgonens regn byttes snart ut mot solsken, som vanligt här på västkusten, så det blev kohagen nästa för att dekorera den gamla hästkärran inför höstlovets spökvandringar. Det är en superfin, sliten, gammal kärra, helt rätt. Med en handmålad skylt, några halmbalar och pumpor så var det klart. Kul och det blev många skratt när vi kryssade mellan komockorna i högklackade boots. Inte helt rätt klädda, men vad gör väl det. Ingen är rädd för att hugga i och tar det som det kommer.

Dags för paus och en stunds plugg i solen. 14 grader varmt och alldeles vindstilla mot stenmuren. En ljuvlig stund.

Eftermiddagen fortsatte kreativt då det interna veckobrevet ska layoutas om. Kul men jag har inte hittat riktigt rätt ännu.

Eftersom fläktsystemet i lägenheten är ur funktion är det inte tal om att laga mat, men vad gör väl det när ICA har varma, nygrillade, honungsgriljerade revben?

Sedan väntade tangentbordet på mig. Ett lektörsutlåtande om ett riktigt bra feelgood-manus skulle skrivas. Hoppas förlaget köper det.

Och nu då? Tja, återstår bokföring och att skriva ett par fakturor. Inte lika kul som de kreativa bitarna, men det ger ju i alla fall pengar in. Och sedan får jag äntligen krypa upp i soffan, de sista 50 sidorna av Allt det vackra är inte förstört väntar. Klämde 200 i natt när jag inte kunde sova (vilket kanske hängde ihop med att jag inte kunde sluta läsa, så bra bok!)

Så var vi igång igen

Alltså, det här med teknik som strular. Det finns nog nästan inget värre. Så frustrerande när hemsidor, bloggar och mail inte fungerar som de ska. Men – nu är det förhoppningsvis ordnat och Tentacle Words är på banan igen, även om det kommer ta lite tid att återställa allt.

Välkomna tillbaka!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén